Igår hoppade vi fram och tillbaka på några tunnelbanetåg för att till slut komma fram till IKEA. Vi har den förmågan att åka lite tokigt här och där ibland men det gör mest att man har ännu en sak att skratta åt. Vi var hungriga så när vi äntligen kom fram efter att vi åkt gratisbussen genom Brooklyns nedgångna områden tills vi såg den välkomnande gula byggnaden. Då ropade våra mager hurra! i samstämning.

Vi vandrade effektivt genom IKEAs enorma gångar och fina ombonade rum. Marie lade sig i en säng och bestämde sig för att bo där och Frida ville att vi skulle skynda oss för att inte alla lockelser skulle ta över våra huvuden. Efter en timme stod vi i kön. Toalettpanik utbröt för två av oss och när vi alla var samlade var plötsligt hälften av våra grejor borta från där vi stått i kön så det var bara att gå tillbaka genom alla gångar, denna gång med mindre glädjehopp.

Sedan kom vi till svenska matområdet där det inhandlades även denna gång sill, knäckebröd och kaviar. Fridas Jonas har sagt att det blir paltkok när han kommer så även lingonsylten är inhandlad. No return Jonas! mohahaha..

Frida och Madde köpte gravad lax och jag känner stark avund bara jag tänker på det. Jag är iof snål för att köpa det men ändå!

På bussresan hem fick vi även denna gång nu-är-svensktjejerna-trötta-så-vi-skrattar-åt-allt.flipp. Det hjälpte inte heller att busschauffören lät som Kalle Anka.. Stackars de andra passagerarna när vi kom igång.

Idag har vi tagit lektioner och sitter nu samlade i lägenheten. Telefoner och skype har körts varma några timmar bland de flesta av oss.

Jag har börjat känna hur julen närmar sig och det känns väldigt konstigt att inte vara hemma i Sverige under julen men jag hoppas det kommer kännas roligt. Julen här är otroligt överreklamerad som bara amerika kan och jag kan känna redan nu att det är lite överdrivet men nu är jag här och nu ska jag bannemej köra hela vägen och ta den amerikanska jultiden som den är. wooooo

Det har varit mulet och regnat hela dagen och det känns på stämningen att vädret gör mycket. Men dagen är inte slut än.

Tror inte jag har skrattat så mycket som jag gjort de senaste veckorna på väldigt länge. Tjejerna här gör verkligen vardagen till något speciellt och underbart så allt det underbara är inte bara tack vare min höstklädda pojkvän. Credit to the girls!

Idag på Thai massagen jobbade jag och Madde ihop. Jag var den passiva och Madde masserade mig. Plötsligt ubrister hon, Johanna hur är det?!.. bra sa jag.. Madde: åh tur, jag trodde du var död.. jag tyckte det var jätteroligt så jag hade jättesvårt för att sluta skratta. som vanligt Johanna. Visst att jag inte är så pigg idag men om man ser död ut så kanske det är dags att börja oroa sig..

Madde var irriterad igår och utbrast, snark bark, leverpark... vi måste försöka få henne att tagga ner med dom hårda svårdomarna..