Förr inlägget var ett fullkomligt skyfall av tankar som jag lät forsa ut i fingrarna och ut på tangentbordet. Att bara släppa alla spärrar och funderingar att det kanske kommer ut något konstigt eller konstiga formuleringar är underbart. Det var ganska längesedan jag slutat bry mig om att min grammatik är kass för det finns andra saker i texter som är så mycket viktigare för mig. Jag skriver ner det som forsar ut så det kan aldrig bli fel. En del av sakerna jag skrev i förra inlägget vet jag själv inte vad jag menar. Det betyder bara att jag har fler sidor hos mig själv som jag har att lära känna.